Barn, mat och sinnesintryck

Utvecklingen av ett barns smak börjar redan under graviditeten. Med näringen från modern överförs även smaker till fostervattnet. Barnet lär sig familjens kostvanor. När man önskar bredda barnets kost låter man barnet delta i matlagningen, och då lär sig barnet att matlagningen är en del av familjens verksamhet. När maten tillagas är det naturligt att lukta och smaka, att kontrollera både kvaliteten på råvarorna och den färdiga maten. Genom de vuxnas exempel uppmuntras barnet, och då uppstår ingen neofobi – ovilja att smaka på nytt.

Saperemetoden kombinerar egna upplevelser och kunskap. Därför är det en av de bästa metoderna när vi önskar påverka uppkomsten av hälsosamma kostvanor redan i barndomen och förhindra uppkomsten av dåliga kostvanor. Forskningen visar att det är svårt att i vuxen ålder ändra de kostvanor man tillägnar sig under barndomen.

Tillämpningen av en inspirerande och undersökande metod i småbarnspedagogiken och skolan hjälper även de barn vars föräldrar kämpar med att tillägna sig sunda kostvanor och upplever att det är svårt.

Saperemetoden är prövad. I undersökningar utförda i Finland (Mustonen et al 2009) har det fastslagits att barn som utfört sinnesövningar kan identifiera dofter och smaker i större utsträckning och bättre än tidigare samt har förmågan att verbalt beskriva sina intryck på ett mer varierande sätt.

Man konstaterade att neofobi mot nya maträtter – ovilja att smaka på nytt – minskade när barnen har sensorisk (med sinnena) möjlighet att lära känna livsmedel (Mustonen och Tuorila 2009). Resultaten bekräftar de undersökningar som har utförts i Frankrike (Reverdy et al. 2008).

Enligt de finländska undersökningarna är resultaten starkare för yngre elever, och effekterna av sinnesövningarna visas även i barnens större benägenhet att smaka på nya produkter och att föredra en mer varierad kost. I Frankrike fastslogs dessutom att metoden fick eleverna att föredra hälsosammare maträtter.

I Holland (Tai-A-Pin and Köster 1999) fastslogs att de skolelever som fick lära känna Saperemetoden berättade hemma vad de hade lärt sig och styrde sina föräldrar och familjer mot hälsosammare kostvanor.

När barn med svag skolframgång upplevde att de lyckades lika bra på smaklektionerna som de mer begåvade eleverna, påverkade dessa erfarenheter elevernas attityd så att den även blev positivare till hela skolan. Ōstrøm (2005)

Källor:
Mustonen S.  Rantanen R. Tuorila H.(2009) Effect of sensory education on school children’s food perception: A 2-year follow-up study (Food Quality and Preference 2009 vol. 20 issue 3)

Mustonen S, Tuorila H, (2009) Sensory education decreases food neophobia score and encourages trying unfamiliar foods in 8–12-year-old children (submitted to Food Quality and Preference).

Ōstrøm, A. (2005) Results of  a questionnaire among children and parents of school classes that received Sapere lessons and of classes that did not receive these lessons. Ørebro University, Sweden.

Tai-A-Pin, E. and Köster, E.P. (1999) Hongerig naar school? (Hungry to school?) Report of a two year breakfast-project at schools in Utrecht, The Netherlands (in dutch).

Reverdy, C., Chesnel, F., Schlich, P., Köster, E.P. and Lange, C.(2008)
Effect of sensory education on willingness to taste novel food in children
Appetite, 51, 156-165.

Reverdy, C., Lange, C., Schlich, P, Kóster, E.P. (2009, In preparation) The development of food preference in children as a result of sensory education and experience. (to be submitted to Appetite)